Hoppa till innehåll

Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning

    Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning

    Den här boken är född ur en undran: ”Hur kommer det sig att de flesta böcker i akademisk grundutbildning som behandlar frågor om vetenskap och forskningsmetod antingen börjar med abstrakta vetenskapsteoretiska resonemang, eller genom att i detalj beskriva metoder och tekniker i den samhällsvetenskapliga forskarens verktygslåda?” (sid. 169). Låt mig redan nu skriva att denna bok är hälsosamt fri från krystade och konstiga ord (gärna med grekiskt ursprung, och som många gånger framstår som olösliga filosofiska problem) samt detaljerade, tekniska, ”how-to-do-it” beskrivningar av de olika forskningsmomenten (hur man gör en litteratursökning via olika databaser, en ”semi strukturerad” intervjuguide, en riktig analys eller en accepterad struktur för texten).

    Syftet med boken är ”att med grund i tre publicerade forskningsstudier diskutera val och handlingsmöjligheter i samhällsvetenskapligt inriktade undersökningar” (sid. 80, se sid. 18 för ett mer övergripande syfte) och med den utgångspunkten väljer Lind tre studier som han varsamt och systematiskt analyserar utifrån just olika val och handlingsmöjligheter som forskare måste göra. De tre studier som har valts är Stanley Milgrams studie om lydnad i hierarkiska sammanhang, Robert Putnams studie av socialt kapital och medborgarnas minskande engagemang i civilsamhället samt Barbara Czarniawskas studie av överflöd. Valet av studier är klokt. De ger läsaren en inblick i studier som består av olika men vanliga undersökningsformer (experiment, surveystudier, fallstudier), på olika nivåer (individ, organisation, samhälle), gjorda inom olika ämnesområden (socialpsykologi, statsvetenskap, företagsekonomi).

    I kapitel 2–4 introducerar Lind respektive exempelstudie för att sedan i kapitel 5 presentera hur dessa ”sätts i arbete” och därigenom visa på de för boken så centrala val och handlingsmöjligheter som studenten står inför. I de följande fem kapitlen (6–10) gås varje exempelstudie igenom utifrån vad Lind kallar för forskningsarbetets grundelement (forskningsproblem, teorier, metod, argumentation, forskningsresultat). Det är inte bara så att Lind med stor förtjänst går igenom respektive exempelstudie i förhållande till grundelementen, utan han analyserar dessutom fortlöpande hur de relaterar till varandra. I kapitel 11 skapas en sammanfattande modell, och i kapitel 12 gås några vetenskapsteoretiska frågor igenom. Intressantare än själva modellen i kapitel 11 är Linds analys av sin egen forskningsprocess med denna bok, och boken hade nog kunnat sluta här.

    Den här boken gör vad de flesta böcker om forskningsprocessen misslyckas med – den visar på de olika val och handlingssituationer som studenter står inför när de ska göra olika typer av akademiska arbeten. Dessutom gör Lind det på ett sätt som jag uppfattar ligger nära studentens vardagsverklighet som den kan te sig innan de konfronteras med forskningsregler, -rutiner och -standarder. Den här boken är på så sätt viktig
    för att bryta instrumentaliseringen och standardiseringen av forskningsprocessen; men framförallt har boken ett viktigt budskap – tänk själv! Det hade kunnat vara bokens titel.

    av Tommy Jensen

    Vidga vetandet