Hoppa till innehåll

Näringslivets tuffare tider kräver smartare samarbete

    Debatt färgplatta 01

    Vi är i början av en lågkonjunktur som förmodligen kommer att fördjupas betydligt. Pandemi, krig och klimatkris har accelererat näringslivets utmaningar kopplat till kapital-, energi- och råvaruförsörjning med kraftiga prisökningar på i princip allt. Det kräver att Sveriges företag och övriga organisationer tillsammans skapar fler branschöverskridande samarbetsarenor som tar itu med kritiska åtgärder för att förbättra det svåra läget för företagandet och i förlängningen jobben.

    Vi har enorma kollektiva utmaningar på global nivå inom klimat, konflikter, sjukdomar, fattigdom och handel som kräver gemensamma lösningar för ökad harmoni och balans i det internationella ekonomiska systemet. Vi ser allt fler konkurrenter inom olika branscher investera tillsammans och samverka för en mer effektiv och hållbar energi- och råvaruförsörjning, samt koordinera hela produktions- och logistikkedjor. Gränser mellan verksamheter suddas ut när man behöver lösa komplexa problem som inte går att hantera inom den egna organisationen. Företag och organisationer blir beroende av nya professioner, perspektiv och partnerskap för att nå önskade gemensamma resultat. När vår värld blir alltmer sammanlänkad och svårnavigerad har därför samarbetsskicklighet blivit en av våra viktigaste framtidsförmågor.

    I Sverige sätts nu näringslivets samarbetsskicklighet på prov på ett helt annat sätt än tidigare. Räntor, råvaru- och energipriser sticker i höjden, och internationella affärs- och transportsystem fungerar inte längre så sömlöst som vi är vana vid. Det som nu händer i vår omvärld, framför allt i relation till konflikter och klimat, är oerhört komplext och oförutsägbart. Olika ekonomipolitiska åtgärder och finansiella myndighetsbeslut kommer att kunna förbättra läget till viss en del, men företag och organisationer kan inte förlita sig på att det är tillräckligt. De behöver själva hitta fler sätt att försöka ta kommando över situationen.

    Inom och mellan organisationer, branscher och sektorer behöver nu bolagsstyrelser och verksamhetsledningar ta nya initiativ till konkreta samarbeten mellan relevanta aktörer för att tillsammans minska de negativa effekterna av kapital- och energikostnader, råvarupriser, komponent- och kompetensbrist, produktionsavbrott och leveransstopp. I förlängningen är det faktiskt tusentals svenska jobb som står på spel. Det finns ingen plan, policy eller process i hela världen som kommer att kunna råda bot på det svåra ekonomiska läget, utan det är genom samtal, samsyn och samspel i gemensamma prioriteringar som vi stegvis hittar konkreta lösningar för våra mest kritiska problem.

    Det handlar om att snabbt kunna ställa om inför radikalt förändrade förutsättningar och skapa de samarbeten som krävs för att ständigt ta itu med uppkomna situationer, i form av både gemensamma hot och möjligheter. En smart start är då att börja ”utifrån och in” med att identifiera samarbetsarenorna för de konkreta problemområden vi vill åtgärda, där vi med hjälp av minnesregeln ”BRUM” kan överblicka de väsentliga beroenden vi har med omvärlden för att lyckas:

    • Beslutande: Vilka är det som fattar besluten?
    • Rådgivande: Vilka behöver ge rådgivning längs vägen?
    • Utförande: Vilka behöver utföra vad?
    • Mottagande: Vilka behöver kunna ta emot resultaten?

    På dessa samarbetsarenor behöver vi sedan ”inifrån och ut” skapa tillräcklig drivkraft och uthållighet för det vi vill uppnå, där ”fyra F” är en repeterbar samarbetsvana som ger vägledning mot konkreta resultat:

    • Förväntningar: Vad är de önskade resultaten vi vill och förväntas uppnå?
    • Förutsättningar: Vad behöver vi för att kunna uppnå de önskade resultaten?
    • Förverkligande: Vad har vi förverkligat i relation till de önskade resultaten?
    • Förbättringar: Vad behöver vi förbättra framåt för att kunna uppnå de önskade resultaten?

    Dessa typer av enkla vanor och minnesregler är exempel på hur vi kan bygga smarta samarbeten som både är avskalade och skalbara i organisatoriska sammanhang: avskalade så att vi som enskilda individer orkar hålla det som är viktigt i huvudet, och skalbara så att samarbetsformerna enkelt får fäste i hela verksamheter och samhället i stort.

    Vårt nya omvärldsläge resulterar i extremt komplexa utmaningar för företagandet och jobben som inte har några enkla lösningar. Och dessa utmaningar kan vi endast ta itu med om vi förenklar för samarbete så att vi tillsammans kan hantera det som är svårt. Under pandemin fick både offentliga och privata verksamheter möjlighet att öva på navigering och samverkan i denna typ av komplexitet. Kommande lågkonjunktur blir nästa övningstillfälle. Företag och organisationer bör nu ta vara på chansen att systematiskt träna upp samarbetsskickligheten i sina verksamheter för att kunna tackla nuvarande utmaningar och bygga nya handlingskraftiga samarbetsarenor och allianser med varandra för att smartare hantera framtida omställningar tillsammans. Frågan är inte om det kommer att behövas nästa gång, utan när.

    Alexander Löfgren

    Doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH, utvecklare av kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor, författare av boken ”Smart samarbete” (2022).