Hoppa till innehåll

Tongivande Entreprenörskap – Opera på Småländska

    Tongivande Entreprenörskap – Opera på Småländska

    Tongivande Entreprenörskap – Opera på Småländska är en bok väl värd att läsa. Den är lättläst och tillgänglig och bjuder på många rika berättelser om entreprenörskap. Men jag funderar över vilken målgrupp författaren har haft i åtanke med boken. Personligen ser jag flera. En given målgrupp är personer verksamma inom kreativa och kulturella näringar. För dem kan boken ge förståelse för processer de sannolikt själv är delaktiga i på ett eller annat sätt. Processer som blir komplexa då olika värden och rationaliteter samexisterar.

    En annan given målgrupp vore en grupp metodstudenter. Trots att boken inte bygger på en etnografisk studie – vilket författaren är noga med att påpeka – så ger boken en rik och trovärdig beskrivning av hur en opera blev till. Metodreflektioner finns att läsa i ett appendix, men när jag läser detta appendix letar jag efter hur författaren har dokumenterat alla berättelser. Är möten bandade och transkriberade? Har författaren tagit noga anteckningar? Hur har citaten i alla berättelser kommit till? Med dessa funderingar så tänker jag att boken mycket väl kan användas i undervisning för att visa på alternativ för hur man kan göra forskning och hur mycket man kan få ut av ett aktivt deltagande. Med detta perspektiv är målgruppen metodstudenter.

    En tredje målgrupp skulle såklart kunna vara entreprenörskapsstudenter. Som konstateras i boken så bygger mycket entreprenörskapsforskning på funktionalistiska antaganden, samt så är det ofta det affärsdrivande företagandet som är i fokus – alena. Tongivande Entreprenörskap – Opera på Småländska handlar om en opera som drivs som aktiebolag, men delägare i aktiebolaget är även en vänförening som arbetar för operan, en komplexitet som inte är ovanlig i vår samtid. I många sammanhang är det före­kommande att ideella föreningar äger aktie­bolag – konstruktioner som inte är okomplicerade. Vidare så kan Smålandsoperan beskrivas som en hybridorganisation där kulturella värden möter ekonomisk rationalitet. Att fallet är komplicerat är det som gör boken så intressant. Boken diskuterar institutionell teori och hur denna teoriram kan bidra till att förstå entreprenörskap.

    På många universitet och högskolor erbjuds entreprenörskapskurser till studenter vid olika fakulteter, och jag skulle gärna använda denna bok när jag undervisar våra humanister i Lund. Därmed blir studenter på ämnesöverskridande kurser i entreprenörskap en fjärde målgrupp.

    Jag delar många av de antaganden och betraktelser som författaren gör och jag kan se hur jag skulle kunna använda boken i olika kurser. Jag är dock inte säker på att det är så lätt för alla att se hur den möjligen kan användas och därför skulle jag hoppas att författaren tillsammans med Studentlitteratur erbjuder en lärar­guide till boken. För om vi lyckas få lärare att inkludera boken i sin undervisning och därmed problematisera den hegemoniska diskurs som vi tenderar att vara fångade i när det gäller entreprenörskap – då finns det hopp om att vi faktiskt börjar se och göra entreprenörskap på ett mer problematiserande, bredare och mer inkluderande sätt i vårt samhälle – vilket jag ser som både viktigt och nödvändigt.

    Daniel Ericsson har skrivit en bok som vid första anblicken kan betraktas som en entreprenörskapsbok. Men som jag ser det är det lika mycket en bok om organisering av komplexa processer där olika normer och värderingar lever sida vid sida – en komplexitet som blir allt vanligare i en tid då vi arbetar mer och mer sektorsöverskridande. Därmed blir en femte målgrupp alla de kollegor som har ett forskningsintresse för denna typ av frågeställningar och som i sin forskning ger utrymme till motstridigheter och paradoxer. Med institutionell teori som tolkningsramen får läsaren följa med på resan då Smålandsoperan blir till och institutionaliseras i en process som vittnar om olika rationaliteter, paradoxer såväl som relationella konflikter.

    Av Caroline Wigren-Kristoferson