Hoppa till innehåll

Jacob Östberg | gästredaktör för Tema Konsumtion, nr 1 – 2015

    Jacob Östberg

    Tema konsumtion?

    Temat för de följande artiklarna i detta nummer är konsumtion. Vi presenterar en rad bidrag som på olika sätt diskuterar konsekvenserna av att konsumtion blivit en så allomfattande logik; konsekvenserna av att vi alltmer ses som konsumenter snarare än människor eller medborgare; konsekvenserna av att traditionella institutioner – som kyrkan, staten, skolan eller konsten – måhända förlorar sin roll som de som definierar hur livet ska levas och istället ersätts med kommersiellt drivna företag.

    Konsumtion. Detta laddade begrepp som en del vill vifta bort som ytligt dravel eller som ett nödvändigt ont, samtidigt som andra hävdar att det är något av det allra mest fundamentala för dagens människor och att det definierar hela vår tidsålder. Att konsumtion trivialiseras eller ses i negativ dager är ingenting nytt. Om man betraktar ordet ur etymologisk synvinkel är detta kanske inte så konstigt. Ordet konsumera, av latinets consumere, började användas på 1300-talet och betydde då förbruka, förtära. Det moderna ordet konsumtion har dock också kopplingar till latinets consumare som har en nästan motsatt betydelse: att fullborda eller fullända. Redan i ordets rötter finns alltså en spänning mellan att se konsumtion som något destruktivt och någonting konstruktivt.

    Över tiden har de mer explicit destruktiva kopplingarna till ordet konsumtion gradvis försvunnit. I stället har det kommit att ställas upp som ena parten i dikotomin produktion–konsumtion. Produktionen har då fått stå för det som tillför någonting till samhället. Detta har dessutom ofta karakteriserats som en ”manlig” och värdeskapande aktivitet. Konsumtionen har fått stå för det som slukar det som produktionsapparaten skapar – en ”kvinnlig” och tärande aktivitet. Denna syn har under de senaste decennierna justerats åtskilligt. Det har blivit alltmer uppenbart att det är orimligt att se allt det obetalda arbete som utförs i hemmet som konsumtion och som mindre värt än det som görs i arbetslivet. På ett mer fundamentalt plan har man också man ifrågasatt det meningsfulla i en uppdelning mellan konsumtion och produktion och i stället hävdat att det i alla konsumtionsprocesser ingår produktionselement – och vice versa. Forskare som betonar detta brukar tala om att konsumtion snarare än att förbruka värden skapar nya värden i form av t.ex. mening, identitet och gemenskap.

    Med jämna mellanrum hör man idag forskare och samhällsdebattörer utropa att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Ibland sägs detta till synes utan någon vidare laddning och ibland läggs det fram som ett tecken på rådande kulturskymning. Oavsett om man tycker att benämningen konsumtionssamhälle är träffande eller inte så är det svårt att ducka för att konsumtion har blivit ett begrepp som används för att beskriva en lång rad aktiviteter som vi ägnar oss åt idag.

    Det är måhända mindre viktigt huruvida en viss aktivitet är eller inte är konsumtion, ur något slags essentiellt perspektiv. Istället kan man hävda att allt fler aktiviteter på ett meningsfullt vis kan ses som konsumtion och att vi när vi ägnar oss åt dessa aktiviteter ses som konsumenter snarare än t.ex. medborgare eller medmänniskor. Det är här som kopplingarna mellan organisation och samhälle blir särskilt viktiga eftersom vi blir till konsumenter som ägnar oss åt konsumtion just i relation till diverse företag. Man kan säga att en konsumtionslogik har trängt sig in i diverse sfärer där andra värderingar brukade råda. Även om vi i våra dagliga liv intar diverse andra roller – t.ex. som kvinna, man, barn, förälder, lärare eller elev – så hämtas de symboliska resurser vi använder för att uttrycka dessa roller alltmer från marknaden, och det är således i någon mening som konsumenter som detta rollspel äger rum; marknaden tillhandahåller den rekvisita som vi använder för att iscensätta våra liv. Även om vi inte upplever oss som konsumenter så är vi hela tiden influerade av den relation som vi har till företag på marknader. Konsumtion sker i gränslandet mellan diverse organisationer och oss som enskilda individer.

    Gemensamt för de följande artiklarna är att de problematiserar den dominerande roll som konsumtionen har kommit att spela. Många av artiklarna berör på något sätt hur vår konsumtion i alltför hög grad utarmar naturens ändliga resurser eller bidrar till att upprätthålla skillnader mellan olika grupper i samhället, men även mer övergripande frågor om vad konsumtionen gör med oss som människor tas upp.

    Sammanfattningsvis ges här en överblick över några av de centrala frågor som vårt nutida konsumtionssamhälle står inför,vilka diskussioner som måste föras och vilka som måste vara inkluderade i dessa diskussioner, såsom företagsledare, marknadsförare, politiker, aktivister och enskilda konsumenter.

    Jacob Östberg