Ledning och ledarskap är centrala organisatoriska fenomen. Den konventionella bilden är att ledningsarbete präglas av systematik, logiska analyser och beslutsfattande, och därför kan formaliseras i generiska principer och konkretiseras i specifika administrativa tekniker. Ofta tillmäts individuellt ledarskap stor betydelse och blir, inte minst i managementlitteratur, föremål för idoliserande föreställningar.
Vardagsföreställningar om organisatorisk ledning präglas därför av mytbildning med ursprung i två samverkande idékomplex: normativa administrativa ideal och på dessa baserade tidstypiska managementidéer. I kontrast till sådana schablonföreställningar finns dock en viktig empirisk forskning inom företagsekonomin där intresset riktas mot de aktiviteter organisationsledare utför, under vilka förutsättningar arbetet bedrivs och liknande. I denna forskningstradition är den svenske företagsekonomen Sune Carlsons Företagsledare i arbete, först publicerad på engelska 1951, ett ofta citerat pionjärarbete.
Carlsons studie förtjänar fortfarande uppmärksamhet. Ett skäl är att arbetet utgör en referenspunkt för senare undersökningar. Välkända efterföljare är Henry Mintzbergs The Nature of Managerial Work (1971) och John Kotters The General Manager (1982). Även svenska företagsekonomer har fortsatt i hans spår. Ett exempel är Sten Jönssons Goda utsikter: Svenskt management i perspektiv (1995), ytterligare ett är Stefan Tengblads undersökning, Continuity and Change in Managerial Work (2000) som upprepar Sune Carlsons drygt fyrtio år gamla studie.
En annan förklaring till intresset för Carlsons studie är att undersökningens huvudsakliga rön fått stöd i senare forskning: ledningsarbete på toppnivå präglas av variation och mångfald, intensitet och fragmentering. Informationsinhämtning är många gånger mer betydelsefull än att ge order och fatta beslut. Eftersom chefer och ledare agerar i samspel med individer inom och utanför den egna organisationen blir kommunikation i olika former och skilda sammanhang ofta viktigare än abstrakta analyser och rationella kalkyler.
Utifrån ett detaljerat empiriskt material, studien bygger på studier av 10 verkställande direktörer som följdes under flera år, menar Carlson att företagsledare är starkt invävda i olika slags beroendeförhållanden. I ett ofta använt citat skriver han att innan ”vi genomförde denna undersökning var jag benägen att betrakta verkställande direktören som en orkesterledare, ståendes avsides på dirigentpulpeten. Numera är jag böjd för att i vissa hänseenden betrakta honom snarare som dockan i en marionetteater, där hundratals människor rycker i trådarna och tvingar honom att handla på det ena eller andra sättet” (Carlson 1964, sid. 46).
Trots att forskningsfrågor, begrepp och metoder i Carlsons studie är barn av sin tid, så präglas arbetet av en tydlig ambition att utveckla en teoretisk förståelse för organisatoriskt ledningsarbetet. ”Forskarens sinne är inriktat på det okända och det förbryllande, och hans ansträngningar tar ofta sikte på att blottlägga tvivel och svårigheter” (sid. 105) skriver han. Den empiriskt grundade bild av ledningsarbete som tonar fram i hans bok skiljer sig därför både från normativa administrativa ideal och populära managementretorik. Samtidigt påpekar han att ”jag har saknat ett teoretiskt system inom viket man kunde inordna de gjorda iakttagelserna” (sid. 107).
Forskning om ledning av företag och andra organisationer är ett centralt, men också unikt område för företagsekonomisk forskning. Därför är det viktigt att undersökningar inte enbart beskriver trender och tendenser inom det studerade praktikfältet, utan klargör hur empiriska resultat och teoretiska analyser förhåller sig till annan samhällsvetenskaplig forskning. I dag är sådan teoretisk anknytning av forskningen självklar, men insikten om dess betydelse återfinns också i Carlsons studie.
Av Rolf Lind
Referenser
Sune Carlson (1964/1951). Företagsledare i arbete. En undersökning av företagsledares arbetsbörda och arbetsmetoder. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Sten Jönsson (1995). Goda utsikter. Svenskt management i perspektiv. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
John P. Kotter (1982). The General Managers. New York: The Free Press.
Mintzberg, Henry (1973). The Nature of Managerial Work. New York: Harper & Row Publishers.
Stefan Tengblad (2000). Continuity and Change in managerial Work. GRI-report 2000:3, Göteborgs universitet.